Sjukvården idag är drabbad av svår underbemanning, belastningen ökar.

Sjukvården idag är drabbad av svår underbemanning, bristen på sjuksköterskor gör att belastningen ökar för dem som arbetar kvar i yrket.
I vårdande och hjälpande yrken där individen ständigt utsätts för känslomässiga påfrestningar och där djupt engagemang i människoöden förekommer är risken överhängande för att drabbas av utbrändhet.

Allt sedan förändringarna inom arbetslivet började i början på nittiotalet har kraven ökat på arbetstagaren att hinna med allt mer.

Här finns resultatet av litteraturstudie jag läst om i min utbildning som Wellness och Stresspedagog på Addera Kompetens AB.

http://adderakomp.se

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka varför vissa sjuksköterskor blir utbrända och andra inte:

fanns det något i personligheten hos individen som gjorde detta och vilka copingmetoder använde sjuksköterskor sig av för att bemästra utbrändhet?
Personlighetsdrag som påverkar sjuksköterskans upplevelser av stress är stresstålighet, kontrollfokus, typ A-beteende, KASAM (Känsla av sammanhang) samt empatisk förmåga. Hög grad av stresstålighet, KASAM och empatisk förmåga minskar nivån av utbrändhet.
Personer som har ett internt kontrollfokus och inte ett uttalat typ A-beteende löper också mindre risk att drabbas av utbrändhet.

Den sjuksköterska som vill undvika utbrändhet bör aktivt angripa problemgenom att:

  • Förbättra din planering och prioritering
  • Sätt gränser omkring dig
  • Skaffa dig en partner/om du inte har en redan/ en partner som kan konsten att lyssna och bry sig och som man kan göra roliga avkopplande saker ihop med/ går bra med en nära vän också.
  • Ett husdjur kan ge ro, motion och goda hormoner.
  • Viktigt att ha ett liv utanför arbetet – ha ett socialt umgänge
  • Motionera regelbundet, (gärna med något som gör dig glad också i själen, eller bara tvinga dig att börja röra på dig, det gör skillnad)
  • Vila – ha dagar där du gör typ ingenting.
  • Sök positiv uppskattning och stöd – börja själv med att högt inför andra uppskatta dig själv och även dina medarbetare, medmänniskor och patienter.
  • Se ditt syfte och se till att påverka ditt syfte – meningsfullhet
  • Skap en känsla av sammanhang – där du känner att du gör verkligen gör skillnad
  • Lyssna på dina medarbetare med medkänsla och förståelse, men se också till att få egen stund att tala ut!
  • Vid stress – ta hand om känslorna och gråt eller skrik ut dem, sätt ännu tydligare gränser omkring dig och skapa stort utrymme för vila!

De som ligger i farozonen att drabbas av utbrändhet, är främst de som har för stort kontrollbehov och sätter för höga mål eller de som har för låg grad av kontroll och är oengagerade.

De använder laster som rökning, alkohol eller läkemedel som en form av avkoppling och försöker skämta bort problem, gå ner i tjänstgöringsgrad, konfrontera ledningen, ta ledigt vid motgångar samt stänger av känslorna för att orka med.

Mycket forskning har gjorts angående copingstrategier och personlighetsdrag och man har funnit att stresstålighet kan förknippas med låga grader av utbrändhet.

Det behövs mer forskning kring ämnet. Vad är det som gör en människa stresstålig?
Ytterligare forskning behövs också inom ämnet när det gäller förebyggande av utbrändhet.

Jag tror att öka Känslokompetens på förskola, skolan och föräldrautbildning samt kunskap om Anknytningsbehov hos små barn för att få en bättre känslomässig start i livet skulle kunna förändra mycket.

Många som bränner ut sig är personer som har en medberoendeproblematik i sitt beteende vilket gör att de har svårt att känns sina egna gränser och sätta dem både för sig själv och andra, de är doers, prestationsbenägna och duktiga medmänniskor!

Lästips!
Läs Medmänniskan med Tommy Hellsten.